Julafton

Julen är barnens tid men även en högtid att få tillfälle att dela glädje och kärlek med goda vänner och släkt. Att föra traditionerna vidare och få tillfälle att ge, både med presenter, sitt sällskap och kärlek…


Vaknade glad och harmonisk :-) min plan var att (jag mår bäst av att göra och gå igenom min dag för att veta hur den ska se ut) gå upp och äta mysig ”Julgrötsfrukost” med tända ljus och lyssna på Julmusik, koka potatis och steka köttbullar och prinskorv, ut med hunden, slå in Julklappar, duscha o så iväg och hämta barnen. Vi delar alltid på Julen, ena året så firar de hos sina pappor på Julmorgonen och hos mig från klockan två ca och så är det tvärtom året efter o.s.v.

När jag sitter där och slår in Julklapparna så kommer jag plötsligt på att jag inte har hjälpt Lillprinsen med att köpa Julklapp till sin pappa och fru!!! Jag blir så himla ledsen, får ont i bröstet och börjar att gråta… för mig är det oerhört viktigt att ge barnen den glädjen att kunna dela med sig av Julen, är de för små för att kunna komma ihåg och att handla själva så är det min skyldighet att se till att de ska få göra det om de vill. Så tycker i alla fall jag.


Det gör så ont i mig, jag föreställer mig en bild av hur Lillprisnsen ska komma på när han sitter där med sin pappa att han inte har
köpt någon Julklapp och att han ska bli ledsen. Och DET gör mig så ONT!!! Att han ska bli ledsen och få ont i sin lilla kropp… men jag är nog knäpp! För varför ska jag börja gråta för det, de har ju inte ens hänt och kanske inte ens skulle hända heller…

… men en sak är säker, att jag i vilket fall är väldigt ostabil just nu känns det som. Vet inte vad det beror på, om det är mediciner, hormoner…min bipolära del…? (det är som vanligt i mitt liv de senaste fyra åren sedan jag började med mina mediciner… man vet aldrig säkert vad allt beror på…)

 

Vi firade med att äta lite plockmat och öppna Julklappar. Lillprinsen blev överförtjust över sin helikopter som både kan flyga inom och utomhus samt att den kan filma och knäppa kort! Han fick även ett stort Ninjago legobygge som han önskat sig. Storasyster blev också nöjd med lite SPA produkter samt 1000kr. Eftersom vi bott ensamma sedan 2009 så var vi själva på Julen även i år. I år hade min dotter varit så gullig och omtänksam och frågat mig om vi ville åka och fira Jul med hennes pojkväns föräldrar, släkt och vänner. Hon vet att jag älskar traditioner och vara tillsammans med stora släkter och vänner (om det går och jag får). Så efter det tradionella Julprogrammet så skulle vi åka.

     

När vi sitter och tittar på Tv så säger Lillprinsen
-Är inte du lite barnslig mamma som vill titta på Jultv?….
Jo, det är jag svarar jag. (min favorit är Ferdinand)

För det kan jag gärna erkänna eftersom jag älskar dessa traditioner, eller ”samma saker”. De var som de sa på ”Svensson Svensson” som jag såg på Tv i går kväll. -De är det som är så bra med Julafton, att det är den enda kvällen på året som man kan förvänta sig hur den kommer att vara! :-) och det är det jag gillar, i alla fall att vissa saker ska vara, men sedan kan ju personerna växla.

Det var en jättetrevlig kväll. Alla var tillmötesgående och snälla. Det var mycket skratt och härlig gemenskap. Det var länge sedan jag kände mig så ”hemma” i en stor familj :-) Eftersom jag själv inte träffar mina föräldrar och syskon så känns det extra trevligt att få vara med och dela en sådan viktig kväll som i kväll. En kväll med mycket kärlek och gemenskap. På vägen hem fick vi lov att åka förbi macken och köpa batterier eftersom Lillprinsen ville hem och ladda och provköra helikoptern (så klart).

 

Väl hemma njuter jag i fulla drag, jag bara ÄLSKAR att komma hem. Det är så skönt! Att få vara hemma, det är lugnt och skönt, mitt hem, jag älskar känslan…

… det är nog till stor del för att jag i hela mitt liv känt mig så rastlös och haft en orolig själ men att jag efter all min terapi har till slut funnit en inre ro med att bara kunna vara hemma, att inte behöva vara slav under mina känslor! Det är jag SÅ TACKSAM över. Att jag kan styra en del av det… men det har tagit tid eftersom jag började min terapi för ca 12-13 år sedan.! Jag har lärt mig att vara ensam, jag har ett behov att få vara själv och att få komma hem till en tom lägenhet… kanske även för mycket brukar jag tänka ibland. Men det kan ju vara så klart för att jag inte har haft någon man som jag har kunnat att tänka mig att dela min vardag med på det sättet. Jag har blivit alldeles för lurad och bränd!

Eftersom mitt sömntåg aldrig verkar komma nu för tiden, så har jag för säkerhets skulle bokat in ett. Så det är bästa att jag stänger av datorn och ilar iväg till min härliga säng och kryper ner under mitt fantastiska bolltäcke :-)

02.15 God natt

Dagens eftertanke:
* Viktigt med planering för mig
* Göra det som jag har tänkt och planerat
* Jag är ostabil just nu ibland, men det är OK
* Träffa goda vänner som ger energi
* Tacksam över min lägenhet och min glädje över att tycka om att vara själv och i mitt hem
* Samma som ovan för Lillprinsen, han älskar med att vara hemma

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>