Hemma o sjuk…

En nytt nederlag med att jag inte orkade eller kunde åka och lämna Lillprinsen på skolan för att jag är sjuk! Men vad ska man göra.. jo egentligen åka och lämna honom ändå antar jag.

Men det gjorde jag inte eftersom jag legat i magsmärtor i två nätter och jag var helt slut! Sedan att det blev bråk om andra saker på morgonen som inte gjorde saken bättre eller gjorde mig till en bättre människa var inte heller så kul… jag var ju redan helt slut ändå som det var…

Försökte ta mig igenom dagen så gått det gick. Lillprinsen fick/tog ingen medicin heller, vilket kanske inte var det smartaste valet just i dag. För det var inte lätt att hålla på och tjatat hela tiden för att han skulle utföra sin saker! Suck! Men fick till slut med honom ut på en kort promenad med hunden, men den var inte speciellt givande. Hade fortfarande ont i magen och var riktigt mör!

 

 

Sov på soffan i någon timme och sedan var det dags att försöka äta något och se om det skulle fungera och därefter gå ut med hunden igen. Och båda gick hyfsat bra. Tack och lov…

 

 

 

 

Min dag var inte den bästa och slutade inte heller på det bästa sättet, livet är riktigt svårt ibland eller snarare har den mesta tiden av mitt liv varit det. Fast förr mer omedvetet, och ibland kan jag tänka tillbaka och tänka att det ofta var bättre, för då visste jag inte bättre medan jag nu vet hur det ska vara egentligen… och det är svårare att få allt fungera… men fasen vad jag jobbar på att må bra och vara en sådan bra människa som möjligt. Men ju mer man gör det , ju svårare är det att umgås med andra känns det som. Det är är många som inte har någon självinsikt alls och inte tror sig kunna ändra på sig heller…

 

Ibland önskar jag att jag bara kunde ”vara” lite mer… att inte kämpa så hårt för att förbättra mig själv hela tiden… men det är ju för att jag i slutänden ska känna mig bättre och veta bättre vad som jag mår bäst av… men det gör det ju även svårare att vara nära någon annan…

 

Fast jag är glad över mitt liv, jag har kommit långt, jag kan välja men ibland låter jag bli, låter mig vara fattig och ledsen… för jag orkar inte heller jämt… känner att jag behöver mer tid. Jag har kommit så långt att mitt inre inte har hunnit ifatt all min terapi. Jag behöver få mitt inre att gå ihop med mig liksom… svårt att beskriva.. kanske meditera.. för nu så gör jag knappt något men ändå har jag aldrig någon tid över känns det som… jag har ingen inre ro riktigt…

 


Men en sak är säker, och det är att jag trivs i mitt egna sällskap och det har jag önskat mig i hela mitt liv. Att inte vara beroende av någon annan, att kunna klara mig själv, och det gör jag! Kanske till och med för bra ibland..

 

 

 

Tillåt dig att bli älskad så kan du älska tillbaka…
Ta emot kärlek… det är en gåva… att ge ger dig kärlek
Se det lilla… kom ihåg det… minns det…

Glöm det onda och tråkiga… gå vidare, starkare och klokare… tänk ”kärlek” varje dag…
livet pågår hela tiden…
men inte för evigt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>