ADHD

Så här kan det vara att leva med ADHD

POSITIVA SIDOR AV NEUROPSYKIATRISK PROBLEMATIK

NeuroNätet handlar om människor med neuropsykiatrisk problematik men allt är inte av ondo och nästan allt har också en positiv sida.
*  En del människor är intensiva, energiska, spontana, idérika, kreativa, nyfikna, intresserade och associationsrika.
*  Andra har ett exceptionellt utantillminne, stora specialkunskaper, är noggranna, punktliga och uthålliga.

 Gemensamt för de flesta av dem är att de är originella tänkare
– individualister som går sina egna vägar.
 

Personer ned neuropsykiatriska svårigheter har många gånger kraft, energi och andra positiva tillgångar för omgivningen att tillvarata.


Ibland kan de bete sig på ett sätt som av omgivningen uppfattas som besvärligt –
samtidigt kan de visa intensiva,
kärleksfulla känslor och uppfattas som mycket charmiga människor.

Det blir sällan tråkigt tillsammans med impulsiva och aktiva människor, alltid har de något på gång – det är ”gasen i botten”.

Om deras intresse för något är starkt och deras energi stor kan de utföra enorma arbetsprestationer på kort tid, många är också fantastiskt kreativa och originella.

*  Överaktiviteten – med energi och entusiasm som följd – kan ha många fördelar.
*  Vuxna människor har lättare att finna arbetsuppgifter och hobbyer som bättre passa med den egna personligheten.
*  En viss hyperaktivitet kan komma väl till pass vid en krävande arbetsuppgift som snabbt behöver åtgärdas.
*  Den som har en förkärlek till viss risktagning gör sig naturligtvis väl som företagsledare, börsmäklare, brandman etc.

Likaså förmågan att intensivt fokusera på bara en enda sak kan vara en positiv tillgång. Att ha förmåga att fördjupa sig i ett ämne och ”hyperfokusera” på detta kan var en stor tillgång om man t.ex. tänkt sig en karriär som forskare eller IT-expert.

Människor med neuropsykiatriska svårigheter har ofta talanger och en positiv livsenergi att ta tillvara. Vi måste våga se människor för vad de faktiskt är – med både tillkortakommanden och tillgångar.

   

 

KONFLIKT.WMF (4886 bytes)

* Personer i denna grupp har svårt att urskilja detaljer.
* De har svårt att uppfatta och bearbeta såväl visuella som verbala detaljer.
* Dessa personer kan uppfatta helheter har de inte heller svårt att tolka sociala signaler.
* De har det svårt att förstå längre verbala förklaringar.

 

Vid t ex en konflikt kan de ofta inte själva på ett bra sätt förklara vad som hänt.

*  Dessa personer har svårt att hänga med i kollektiva genomgångar med många instruktioner.
*  Vi lång verbala instruktioner har de svårt att komma ihåg allting, kanske kommer de bara ihåg vissa delar.
*  Det bör vara korta instruktioner och enskilda genomgångar.
*  Dessa personer blir snabbt ouppmärksamma och svårigheterna brukar bli tydliga vid skolstarten.
*  De spiller också och kladdar ofta när de äter.

 

Så länge allt är som vanligt,

-   fasta rutiner,
-   förutsägbarhet
-   struktur brukar dessa personer fungera bra.
-  Värre blir det vid förändringar.
-  I skolan märks personens problem främst genom att de ofta frågar om.

 

Svårigheter med att bearbeta detaljer eller se helheter liksom andra svårigheter med hög eller låg aktivitetsnivå kan antingen förekomma ensamma eller i olika kombinationer.

I denna grupp återfinns de som har alldeles för lätt att bli uppmärksamma på vad som försiggår runt omkring dem. Dessa personer reagerar våldsamt på både yttre och inre stimuli.

* Det har svårt att vara uppmärksamma och koncentrerade på en arbetsuppgift.
* De reagerar starkt på alla former av stimuli.
* De kan exempelvis kan ett visst klädmaterial skapa så starkt obehag att personen har svårt att fokusera på något annat
* Då dessa personer reagerar starkt när någon retar dem är de tacksamma att ge sig på.
* Man bör vara uppmärksam på i skolvärlden och på arbetsplatser då dessa personer lätt blir offer för mobbning.
* De behöver lugn och ro samt en förutsägbar och strukturerad miljö för att fungera som allra bäst.
* De trivs oftast bäst i ”en till en relationer” eftersom de då kan koncentrera sig utan att bli förvirrade.
* Dessa personer hänger med i allt som händer runt dem och kan av omgivningen uppfattas som extremt nyfikna.
* Andra reagerar så våldsamt på minsta händelse att de uppfattas som nervösa och otrygga.
* Många har svårt att varva ner på kvällarna och somna.

* Vid inlärning behöver de en lugn och stimulifri miljö utan   störande intryck.
* Ofta mår personen dåligt i en miljö med många människor och mycket stimulans.
* Förutsägbarhet och struktur är A och O.
* Alla förändringar behöver förberedas noga.

Här skulle man kunna säga att det ”tråkiga” och invanda är det optimala eftersom personen behöver återkommande upprepningar för att möjliggöra en helhetsupplevelse.

 

Som vuxna föredrar ofta dessa personer att vara för sig själva…
…i lugn och ro.

SIMMA.WMF (2550 bytes)

 

* De har ett begränsat umgänge och undviker att utsätta sig för stimulirika och stressande miljöer och situationer.
* För en liten grupp finns en ökad risk att ras in i missbruk och självmedicinering för att försöka uppnå ett inre lugn.

* Tydliga regler och struktur,
* en lugn miljö och mindre arbetsgrupper, fler vuxna är faktorer som gynnar både inlärning och vardagsliv.
* Att förbereda personen på förändringar och samtidigt försöka minska antalet förändringar

 
 

 

Vem ansvarar för att personer med funktionshinder får hjälpmedel? Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har landsting och kommuner skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder. HSL är en ramlag vilket innebär att landsting och kommuner själva kan besluta om regler för hjälpmedel, till exempel vilka produkter som skall betraktas som hjälpmedel och kunna förskrivas till personer med funktionshinder.

                

De beslutar även om eventuella avgifter. Möjligheten att erhålla ett visst hjälpmedel kan därmed variera på var i landet man bor. Hjälpmedel förskrivs oftast av arbetsterapeuter.

Vart vänder man sig? Det är vanligtvis en arbetsterapeut som bedömer behovet och förskriver hjälpmedel. Om man tror sig vara i behov av hjälpmedel kan man vända sig till distriktsarbetsterapeut, hjälpmedelscentral, kommunens socialpsykiatri, landstingets psykiatri eller ta hjälp av Personligt Ombud.

 

Här kommer lite fakta från Wikipedia:

Kognitiv teori

Genom kognitiv terapi försöker man förändra en dysfunktionell arbetsmodell, d.v.s. ”reparera” medvetandefilter som sållar bort fel sinnesintryck, tankar m.m. För att effektivt kunna hitta problemen har man delat in begreppet kognition i tre lager.

Kärnan i kognitionerna består av det man kallar scheman eller grundantaganden. Dessa är inlärda uppfattningar av jaget och omvärlden. Grundantagandena är ofta ”svarta eller vita”, d.v.s. de är övergeneraliserande och använder orden ”alltid” eller ”aldrig”. Eftersom de är kopplade till vår identitet, har de drag av oföränderlighet som gör att de blir svåra att förändra. Om grundantagandena inte fungerar rätt, leder det ofta till att man missuppfattar situationer, ofta på ett negativt sätt. Detta kan leda till s.k. negativa automatiska tankar.

Nästa lager kallas personliga livsregler, eller villkorliga antaganden, och består av attityder, regler och antaganden som har sitt ursprung i grundantagandena. Livsreglerna är ofta färgade av vår kultur och bakgrund, och det är de som reglerar hur grundantagandena uttrycks i de automatiska tankarna. En livsregel speglas ofta i de automatiska tankarna i form av villkorsregler som innehåller de imperativa orden måste, bör, och skall – till exempel ”Om jag inte är snäll kommer ingen att tycka om mig”. Man är oftast inte medveten om livsreglerna, utan erfar bara deras psykiska och fysiska konsekvenser.

 

De automatiska tankarna, också kallad den spontana inre dialogen, är kognitionernas yttre lager, den del som förmedlar de undre skiktens budskap. De är inte viljestyrda och kommer till uttryck i form av bilder, fantasier och tolkningar av händelser. Vi har alla i viss mån en spontan inre dialog, även om många inte är medvetna om detta – de automatiska tankarna ligger nämligen på gränsen till det omedvetna. Detta gör att de automatiska tankarna, trots att vi inte uppmärksammar dem, ger underlag för snabba beslut. De automatiska tankarna är oftast negativa och övergeneraliserande, till exempel ”Jag misslyckas med allting”. Detta leder till att de påverkar våra känslor, vilket i sin tur leder till att våra tankar blir negativa. Denna process blir lätt en ond cirkel, vilken kan orsaka djupa depressioner om den får verka tillräckligt länge. En av de uppgifter en kognitiv terapeut måste ta tag i är därför att medvetandegöra den inre dialogen hos patienten. När detta är gjort blir det mycket enklare att förklara dennes känslor och beteenden.

Har man dysfunktionella scheman är det lätt att påverkas av olika tankeförvrängningar. Dessa kan leda till att vi missuppfattar situationer, p.g.a att tankeförvrängningarna leder till ologiska slutsatser och ett känslomässigt resonerande. Några exempel på tankefällor är att man filtrerar bort det som är positivt i en situation och endast ser det negativa – ”av alla i gruppen var det en som ogillade min arbetsprestation, alltså är jag misslyckad”. En annan sådan förvrängning är att man ser sig personligt ansvarig för sådant som inte står under ens kontroll – ”Festen blev misslyckad p.g.a. mig”.

 

Kognitiv metod och behandling

Det terapeutiska arbetet vilar på relationen mellan terapeut och patient. Dessa två fungerar som jämbördiga parter som samarbetar likt två vetenskapsmän med patientens problem i vad som skulle kunna kallas för kollaborativ empirism. I denna allians har terapeuten kunskaperna om den kognitiva terapin medan patienten har kunskapen om sig själv och sina symptom. Steg för steg undersöks patientens (negativa) inre dialog samtidigt som denne lär sig att identifiera sina dysfunktionella scheman utifrån tidigare erfarenheter. Detta förfarande är en hjälp till självhjälp och målet är att patienten till slut skall kunna förstå sig själv på ett sådant sätt att han eller hon kan bli sin egen terapeut och behandla sig själv enligt den kognitiva modellen.

Terapeutens roll är att hjälpa patienten att komma i kontakt med sina tankar och känslor. Beck kom fram till att en terapeut som hör, ser och bekräftar gör att patienten lättare kommer i kontakt med sina tankar och känslor och kan uttrycka dem på ett bättre sätt. Det är alltså av stor betydelse att terapeuten arbetar empatiskt och lyssnar aktivt.

I början av en terapi utarbetar man en s.k. konceptualisering. Den är själva hjärtat i terapin från vilket förbättringsarbetet utgår. Konceptualiseringen är en organiserad beskrivning av patientens situation som också innefattar hypoteser om de processer som ligger bakom och vidmakthåller patientens problem. Utifrån denna kartläggning av patientens liv och problematik kan patienten och terapeuten tillsammans utforma behandlingen, samt gå tillbaka till den eller modifiera den när nya data upptäcks under arbetets gång. På så sätt gör man terapin mer lättillgänglig och begriplig för patienten. Varje terapisession är därtill strukturerad, i och med att man börjar varje möte med att tillsammans upprätta en agenda över vad som skall tas upp.

Ett av terapeutens viktigaste verktyg är den s.k. sokratiska metoden. Detta sätt att resonera härstammar från den grekiske filosofen Sokrates som ansåg att en människa besitter all kunskap i världen, och behöver bara en god lärare som ställer de rätta frågorna för att hon skall ta fram den. Den sokratiska metoden går således ut på att hjälpa någon att gradvis ”föda fram det rätta svaret” genom att ställa frågor som riktar in personen på den rätta vägen. I terapin medför detta att patienten får ta en aktiv roll i sitt förbättringsarbete genom att terapeuten uppmuntrar denne att utnyttja sitt förnuft för självreflektion. Terapeuten samlar genom sina frågor in ett diskussionsunderlag utifrån vilket han eller hon tillsammans med patienten kan dra slutsatser och identifiera motsägelser.

Ett annat viktigt terapiredskap är ett protokoll för registrering av dysfunktionella tankar. I ett sådant skriver patienten ner de slutsatser han kommit fram till rörande sin inre dialog och de känslor och reaktioner som de utlöst. Genom att studera detta kan han eller hon förstå sambanden mellan tankar och känslor, beteende samt fysiologiska effekter. Utifrån protokollet kan sedan patienten försöka motbevisa orimliga antaganden genom att utföra hemuppgifter – till exempel får en deprimerad patient som antar att han misslyckas med allt, varje dag skriva upp något positivt som hänt. På så sätt kan patienternas negativa inre dialog medvetandegöras och förändras.

Psykiska besvär som kognitiv terapi hjälper mot

Kognitiv terapi används med stor framgång som behandling främst vid depressioner och ångest, i synnerhet panikattacker. Utmärkande för dessa sjukdomar är att det uppstår en ond cirkel hos patienten (till exempel förvärras en panikattack hos den drabbade just av vetskapen att man hamnat i panik). Här ger kognitiv terapi en effektiv möjlighet till att bryta det negativa mönstret genom att få patienten att förstå vilka dysfunktionella processer som skapar depressionen/ångesten. Faktum är att det inte finns någon studie som visar att psykofarmaka skulle verka bättre än psykoterapier, däribland kognitiv terapi, vid lindriga eller måttliga depressioner enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Tvärtom är det nog så att kognitiv terapi fungerar verkningsfullt och förebyggande, i och med att patienten inte bara lär sig behandla symptomen, utan även att åtgärda grundproblemet.

Kognitiv beteendeterapi

Begreppet kognitiv beteendeterapi, eller KBT, har ofta kommit att betyda samma sak som kognitiv terapi. En skillnad är att det i KBT fokuseras mer på förändring av beteende genom lärande och träning, medan man i KT mer försöker uppnå insikt.

1 Comment

One thought on “ADHD

  1. Jag var i den första gruppen med adhd Dbt vid dsv här där jag bor. Blir allt vanligare med Dbt. Nu ingår jag vanlig dbt. Adhd dbt var bra med bestämd struktur osv.

Lämna ett svar till L Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>